Olivolja eller smör? Polyfenoler, biofenoler & hälsa

Olivolja eller smör? Polyfenoler, biofenoler & hälsa

Mikael Marcko

Olivolja eller smör – vad är bäst för matlagning och hälsa?

Olivolja eller smör i stekpannan? Båda ger smak, men de skiljer sig åt i fettsyrasammansättning och hur de fungerar vid matlagning. Här går vi igenom vad som faktiskt spelar roll – och vad du kan kontrollera när du väljer en extra jungfruolivolja.

Olivolja och smör innehåller olika typer av fett

Smör har en hög andel mättat fett. Olivolja innehåller framför allt enkelomättat fett, särskilt oljesyra. Att ersätta mättade fettsyror med omättade fettsyror i mat och livsmedel bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet. Det är ett godkänt hälsopåstående inom EU, med särskilda användningsvillkor.

Det betyder inte att smör måste försvinna från köket. Men om du vill byta ut en del av det mättade fettet i kosten är olivolja ett användbart alternativ.

Vad är extra jungfruolivolja?

Extra jungfruolivolja (extra virgin) är en officiell kvalitetsklass. Oljan framställs direkt ur oliver med mekaniska metoder och måste klara krav på bland annat fri syrahalt, kemiska kvalitetsvärden och smak och doft.

En extra jungfruolivolja innehåller naturliga fenolföreningar, ofta kallade biofenoler. Halterna varierar med bland annat olivsort, skörd, hantering, framställning och förvaring.

Syratalet – en enkel ledtråd när du väljer olivolja

Ett bra analysvärde att fråga efter är den fria syrahalten, som ibland kallas syratalet. För extra jungfruolivolja är EU:s övre gräns 0,8 %, uttryckt som oljesyra.

En låg fri syrahalt är generellt ett positivt tecken på att oliverna varit i gott skick och hanterats väl. Snabb bearbetning efter skörd kan bidra till ett lågt värde. Men siffran visar inte ensam hur snabbt oliverna pressats, hur oljan smakar eller hur mycket biofenoler den innehåller.

På ArcticMed eftersträvar vi en fri syrahalt under 0,2 %. Vår senast redovisade analys visade 0,13 % – klart under EU:s gräns. Det är ett av flera värden vi använder när vi bedömer kvaliteten.

Biofenoler – varför totalsiffran inte berättar hela historien

När olivolja marknadsförs lyfts ofta den totala polyfenolhalten fram. En hög siffra kan låta imponerande, men den säger inte ensam vilka fenolföreningar oljan innehåller eller om den uppfyller villkoren för ett godkänt hälsopåstående.

Olivolja innehåller flera naturliga fenolföreningar, som ofta kallas biofenoler. Bland dem finns hydroxytyrosol, tyrosol och olika närbesläktade föreningar och derivat. Begreppen biofenoler och polyfenoler används delvis överlappande; det viktiga är därför vilka ämnen som faktiskt har analyserats och med vilken metod.

EU:s godkända hälsopåstående heter ”Olivoljans polyfenoler bidrar till att skydda blodfetterna mot oxidativ stress”. Men användningsvillkoret utgår inte från en allmän totalsiffra för polyfenoler. Oljan måste innehålla minst 5 mg hydroxytyrosol och dess derivat per 20 g olivolja. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 20 g olivolja.

En hög totalhalt biofenoler är alltså inte automatiskt ett bevis på att oljan uppfyller EU:s villkor. Olika laboratoriemetoder kan dessutom redovisa olika mått som inte går att jämföra rakt av.

På ArcticMed vill vi därför redovisa mer än en totalsiffra. Vi granskar även de specifika fenolföreningar som är relevanta för det godkända hälsopåståendet. Det ger en mer rättvisande bild av oljans sammansättning, utan att vi påstår att varje uppmätt förening har samma dokumenterade effekt.

Tre godkända hälsopåståenden som är relevanta för olivolja

1. Oljesyra och kolesterol

”Att ersätta mättat fett i kosten med omättat fett bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet. Oljesyra är ett omättat fett.”

Olivolja innehåller framför allt oljesyra. Det gör jämförelsen med smör relevant: det handlar om vad du ersätter i kosten, inte om att olivolja i sig är en behandling mot högt kolesterol. Påståendet får användas för livsmedel som uppfyller villkoren för ett högt innehåll av omättade fettsyror.

2. Olivoljans polyfenoler och blodfetter

”Olivoljans polyfenoler bidrar till att skydda blodfetter mot oxidativ stress.”

Påståendet får användas för olivolja med minst 5 mg hydroxytyrosol och dess derivat per 20 g olivolja. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 20 g olivolja. Det är därför viktigt att inte förväxla totalhalten biofenoler med mängden föreningar som omfattas av villkoret.

ArcticMed redovisar 412 mg/kg totala biofenoler för den analyserade batchen. Enligt vår publicerade analyssammanställning uppfyller oljan även villkoret för detta hälsopåstående. Den exakta beräkningen ska kunna styrkas av laboratoriets underlag.

3. Vitamin E och cellernas skydd

”Vitamin E bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.”

ArcticMeds publicerade analys för batch 26030A redovisar 355 mg alfa-tokoferol per kg, motsvarande 35,5 mg vitamin E per 100 g olja. En portion på 20 g ger därmed cirka 7,1 mg vitamin E, eller omkring 59 % av referensintaget på 12 mg. Det godkända hälsopåståendet gäller när livsmedlet uppfyller villkoren för att vara en källa till vitamin E.

De här hälsopåståendena beskriver specifika, godkända effekter. De innebär inte att olivolja har visats förebygga eller behandla sjukdomar.

Hur kontrollerar ArcticMed oljans kvalitet?

Vi vill kunna visa vad oljan innehåller, inte bara beskriva den med ord som ”premium”. I våra tidigare analyser har vi bland annat redovisat:

  • 412 mg/kg totala biofenoler
  • 0,13 % fri syrahalt
  • 67,7 timmars oxidationsstabilitet enligt Rancimat-metoden (100 °C)

Se ArcticMeds publicerade analyssammanställning för mer information om den analyserade batchen.

Värdena ovan avser den publicerade analysen för batch 26030A. Naturprodukter varierar mellan skördar och partier; kontrollera därför aktuell batch mot respektive analyscertifikat.

Kan man steka i extra jungfruolivolja?

Ja, extra jungfruolivolja fungerar bra för normal stekning och matlagning. Hur stabil en olja är vid upphettning påverkas bland annat av fettsyrasammansättning, naturliga antioxidanter, temperatur och hur länge oljan värms.

Rökpunkten är en faktor, men den berättar inte allt om hur oljan förändras vid värme. Extra jungfruolivoljans höga andel enkelomättat fett och dess naturliga fenolföreningar kan bidra till god oxidationsstabilitet. Samtidigt kan en del fenolföreningar brytas ned vid upphettning.

Undvik att överhetta oljan eller låta den ryka kraftigt. Till grönsaker, ägg, fisk och många andra vardagsrätter fungerar den utmärkt.

Hur väljer man en bra olivolja?

  • Kontrollera kvalitetsklassen. Extra jungfruolivolja har tydliga officiella krav.
  • Fråga efter fri syrahalt. Högst 0,8 % är tillåtet för extra jungfruolivolja; ett lågt analysvärde är ett positivt kvalitetstecken.
  • Se efter analys av biofenoler. För EU:s polyfenolpåstående behöver även de relevanta hydroxytyrosolföreningarna vara dokumenterade.
  • Bedöm smak och doft. Fruktighet, bitterhet och pepprighet kan vara positiva egenskaper. Härsken eller unken karaktär är det inte.
  • Tänk på förvaringen. Ljus, värme, syre och tid påverkar oljans kvalitet.

Så vad ska man välja – olivolja eller smör?

Smaken får gärna avgöra ibland. Men om du vill ersätta en del av kostens mättade fett med omättat fett är olivolja ett bra alternativ. Väljer du extra jungfruolivolja får du dessutom en olja vars kvalitet kan bedömas med flera konkreta analysvärden.

För oss på ArcticMed är det särskilt viktigt att följa både den fria syrahalten och oljans biofenoler – inte minst de föreningar som är relevanta för EU:s godkända hälsopåstående.

Läs också: Olivoljefusk i Sverige – så väljer du rätt olivolja.

Se vår extra jungfruolivolja och läs mer om dess egenskaper.

Källor och fördjupning

Tillbaka till blogg